Färdigpackat!!!
Herregud vilket ös det var på brudarna. Disa, Sandra, Broman och jag började klockan 10 och var klara vid 19. Shiiiit va mycket det var att göra! Mer än vad jag någonsin kunde ha föreställt mig!
Tack för att ni hjälpte mig med allt, utan er hade det aldrig gått!



Söndag

Upp 8.30 för att ladda inför dagens alla bestyr. Frukost med Disa på Dellan sedan hem till mamma och pappa en sväng. 180 till Forum för att inhandla kläder jag kan ha på mina första dagar på jobbet (får arbetskläder sen. Kavaj, tröja, kostymbyxor och skor..... Precis min stil...). Sedan var det ilfart hem för att göra iordning mig inför dopet. Under bilfärden lyckades jag nog öva dikten ca 100 gånger, om och om igen...

Dopet var varmt, nervöst, svettigt och läbbigt. Fast mest fint!!! Sigge var som alltid på bra humör och allt gick precis enligt planerna. Dvs en jättenervös Lotta med handsvett som skakade lite lätt på både papper och röst när hon läste sin dikt. Men fint blev det och det var till och med några som fällde en tår...
Fikat var jätte fint ordnat av Erica och Mattes familjer, tack!

Så nu var man gudmor åt världens finaste unge! Det skär i mitt hjärta när jag tänker på att jag inte kommer få hålla honom, se honom skratta och få honom att le på så lång tid...
Jag älskar dig lille Rose, hoppas att du en dag kommer att förstå det...♥

 
Sedan blev det middag uppe på Meitens och det är då allt börjar, allt som jag inte har orkat tänka på..
Precis när jag ska gå därifrån och säga hej då till Erica märker jag hur det kryper på.. Vi kan som vanligt inte bara fina och vackra människor som kramas och gråter utan säger kort
-Hej då, vi ses på msn. Vi gör inte detta till någon grej va?
Visst... I samma sekund som dörren går igen forsar tårarna.. Jag springer tillbaka, precis som på en dålig romantisk komedi, och kramar om min fina fina vän som jag kommer sakna sååå otroligt mycket!!! Tårarna sprutar på oss båda och hela min kropp gör ont... Fan vad jobbigt det ska va...

(Gråtpaus...)

Jag och Johanna tar en sista stund under fläkten, precis det stället vi har spenderat senste året vid. Där har det skålats, diskuterats, argumenterats, skrattats och skålats igen.. Ett till hej då som bara värker och tårarna kommer igen.. Hur ska jag klara mig utan min bästa granne under ett helt år.. Fy vad jag kommer sakna dig...

(Gråtpaus...)

20.30 kommer Frida som ska hyra lägenheten av mig och jag tar ett snabbt hej så av den. Min fina fina lägenhet...

På väg hem till mamma och pappa ringer jag Sandra och vi konstaterar att det var skönt att slippa ett jobbigt hej då mellan oss. Men det lyckades det ju bli i alla fall... Just som jag trycker av samtalet kommer tårarna igen... Ännu en person som jag kommer att tänka på och sakna varje dag som går...

(Gråtpaus...)

Senaste timmarna har jag packat om mina väskor och pratat med Erica på msn och snart börjar det bli dags för mig och Lisbeth att gå till sängs ( jag läser Stieg Larsson, inget annat).

Nästa inlägg kommer antingen från tåget, om uppkopplingen funkar, eller från Oslo där jag tydligen ska bo ett år framöver... Sjukt...

So long Sweden!